publicerad: 2015
maskineri
mask·in·eri
[‑eri´]
substantiv
~et ~er • grupp sammanhörande maskiner; mekanism; äv. bildl.
Singular | |
---|---|
ett maskineri | obestämd form |
ett maskineris | obestämd form genitiv |
maskineriet | bestämd form |
maskineriets | bestämd form genitiv |
Plural | |
maskinerier | obestämd form |
maskineriers | obestämd form genitiv |
maskinerierna | bestämd form |
maskineriernas | bestämd form genitiv |