publicerad: 2015
minoritet
min·or·itet
[‑ite´t]
substantiv
~en ~er • mindre än hälften t.ex. vid röstning; mindre grupp
Singular | |
---|---|
en minoritet | obestämd form |
en minoritets | obestämd form genitiv |
minoriteten | bestämd form |
minoritetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
minoriteter | obestämd form |
minoriteters | obestämd form genitiv |
minoriteterna | bestämd form |
minoriteternas | bestämd form genitiv |