publicerad: 2015
njutning
njut·ning
substantiv
~en ~ar njuta
Singular | |
---|---|
en njutning | obestämd form |
en njutnings | obestämd form genitiv |
njutningen | bestämd form |
njutningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
njutningar | obestämd form |
njutningars | obestämd form genitiv |
njutningarna | bestämd form |
njutningarnas | bestämd form genitiv |