publicerad: 2015
offra
offra
[åf`ra]
verb
~de ~t • frivilligt ge upp ägandet av
Finita former | |
---|---|
offrar | presens aktiv |
offras | presens passiv |
offrade | preteritum aktiv |
offrades | preteritum passiv |
offra | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att offra | infinitiv aktiv |
att offras | infinitiv passiv |
har/hade offrat | supinum aktiv |
har/hade offrats | supinum passiv |
Presens particip | |
offrande | |
Perfekt particip | |
en offrad + substantiv | |
ett offrat + substantiv | |
den/det/de offrade + substantiv |
offra sig
• göra stora uppoffringar: offra sig för barnenOrdform(er) offra sig