publicerad: 2015
poäng
1poäng
[poäŋ´]
substantiv
~en hellre än ~et; pl. ~ • enhet för värdering t.ex. i spel el. idrott, el. för meritering – De flesta sammansättn. med poäng- hör till 1poäng.
Singular | |
---|---|
en poäng (ett poäng) | obestämd form |
en poängs (ett poängs) | obestämd form genitiv |
poängen (poänget) | bestämd form |
poängens (poängets) | bestämd form genitiv |
Plural | |
poäng | obestämd form |
poängs | obestämd form genitiv |
poängen | bestämd form |
poängens | bestämd form genitiv |
2poäng
[poäŋ´]
substantiv
~en ~er • viktig el. lustig punkt i historia e.d.; (själva) poängen det viktiga el. roliga
Singular | |
---|---|
en poäng | obestämd form |
en poängs | obestämd form genitiv |
poängen | bestämd form |
poängens | bestämd form genitiv |
Plural | |
poänger | obestämd form |
poängers | obestämd form genitiv |
poängerna | bestämd form |
poängernas | bestämd form genitiv |