publicerad: 2015
prisge
pris|ge
el. åld. pris|giva
verb
‑gav, ‑gett el. ‑givit, ‑given ‑givet ‑givna, pres. ‑ger • utlämna, offra
Finita former | |
---|---|
prisger (prisgiver) | presens aktiv |
prisges (prisgivs, prisgives) | presens passiv |
prisgav | preteritum aktiv |
prisgavs | preteritum passiv |
prisge (prisgiv) | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att prisge (prisgiva) | infinitiv aktiv |
att prisges (prisgivas) | infinitiv passiv |
har/hade prisgett (prisgivit) | supinum aktiv |
har/hade prisgetts (prisgivits) | supinum passiv |
Presens particip | |
prisgivande | |
Perfekt particip | |
en prisgiven + substantiv | |
ett prisgivet + substantiv | |
den/det/de prisgivna + substantiv | |
den prisgivne + maskulint substantiv |