publicerad: 2015
samhörighet
sam|hör·ig·het
substantiv
~en ~er samhörig
Singular | |
---|---|
en samhörighet | obestämd form |
en samhörighets | obestämd form genitiv |
samhörigheten | bestämd form |
samhörighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
samhörigheter | obestämd form |
samhörigheters | obestämd form genitiv |
samhörigheterna | bestämd form |
samhörigheternas | bestämd form genitiv |