publicerad: 2015
björn
björn
substantiv
~en ~ar • ett djur
Singular | |
---|---|
en björn | obestämd form |
en björns | obestämd form genitiv |
björnen | bestämd form |
björnens | bestämd form genitiv |
Plural | |
björnar | obestämd form |
björnars | obestämd form genitiv |
björnarna | bestämd form |
björnarnas | bestämd form genitiv |