publicerad: 2015
singla
singla
verb
~de ~t • låta falla långsamt: höstlöven singlade ner; singla slant kasta ett mynt och låta ngt avgöras av vilken sida det landar på
| Finita former | |
|---|---|
| singlar | presens aktiv |
| singlas | presens passiv |
| singlade | preteritum aktiv |
| singlades | preteritum passiv |
| singla | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att singla | infinitiv aktiv |
| att singlas | infinitiv passiv |
| har/hade singlat | supinum aktiv |
| har/hade singlats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| singlande | |
| Perfekt particip | |
| en singlad + substantiv | |
| ett singlat + substantiv | |
| den/det/de singlade + substantiv | |


