publicerad: 2015
straffriförklara
straffriförklara
uppdelas straff·fri|för·klara
verb
~de ~t • ⟨jur.⟩ straffriförklara ngn el. förklara ngn straffri
Finita former | |
---|---|
straffriförklarar | presens aktiv |
straffriförklaras | presens passiv |
straffriförklarade | preteritum aktiv |
straffriförklarades | preteritum passiv |
straffriförklara | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att straffriförklara | infinitiv aktiv |
att straffriförklaras | infinitiv passiv |
har/hade straffriförklarat | supinum aktiv |
har/hade straffriförklarats | supinum passiv |
Presens particip | |
straffriförklarande | |
Perfekt particip | |
en straffriförklarad + substantiv | |
ett straffriförklarat + substantiv | |
den/det/de straffriförklarade + substantiv |