publicerad: 2015
strandsätta
strand|sätta
verb
‑satte, ‑satt, ‑satt n. ‑satt, pres. ‑sätter • överge ngn i fara el. nöd: strandsatta resenärer
Finita former | |
---|---|
strandsätter | presens aktiv |
strandsätts (strandsättes) | presens passiv |
strandsatte | preteritum aktiv |
strandsattes | preteritum passiv |
strandsätt | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att strandsätta | infinitiv aktiv |
att strandsättas | infinitiv passiv |
har/hade strandsatt | supinum aktiv |
har/hade strandsatts | supinum passiv |
Presens particip | |
strandsättande | |
Perfekt particip | |
en strandsatt + substantiv | |
ett strandsatt + substantiv | |
den/det/de strandsatta + substantiv | |
den strandsatte + maskulint substantiv |