publicerad: 2015
strykare
stryk·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. strykarna • kringstrykande person el. djur
| Singular | |
|---|---|
| en strykare | obestämd form |
| en strykares | obestämd form genitiv |
| strykaren | bestämd form |
| strykarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| strykare | obestämd form |
| strykares | obestämd form genitiv |
| strykarna | bestämd form |
| strykarnas | bestämd form genitiv |


