publicerad: 2015
sörja
1sörja
substantiv
~n • blöt massa t.ex. av is el. lera och vatten
Singular | |
---|---|
en sörja | obestämd form |
en sörjas | obestämd form genitiv |
sörjan | bestämd form |
sörjans | bestämd form genitiv |
2sörja
verb
sörjde sörjt 1 vara sorgsen; känna sorg efter2 sörja för ngt ansvara för ngt
Finita former | |
---|---|
sörjer | presens aktiv |
sörjs (sörjes) | presens passiv |
sörjde | preteritum aktiv |
sörjdes | preteritum passiv |
sörj | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att sörja | infinitiv aktiv |
att sörjas | infinitiv passiv |
har/hade sörjt | supinum aktiv |
har/hade sörjts | supinum passiv |
Presens particip | |
sörjande | |
Perfekt particip | |
en sörjd + substantiv | |
ett sörjt + substantiv | |
den/det/de sörjda + substantiv | |
den sörjde + maskulint substantiv |