publicerad: 2015
tidsbestämma
tids|be·stämma
verb
‑bestämde, ‑bestämt, ‑bestämd n. ‑bestämt, pres. ‑bestämmer, imper. ‑bestäm • till bestämma 2: tidsbestämma ett arkeologiskt fynd
Finita former | |
---|---|
tidsbestämmer | presens aktiv |
tidsbestäms (tidsbestämmes) | presens passiv |
tidsbestämde | preteritum aktiv |
tidsbestämdes | preteritum passiv |
tidsbestäm | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att tidsbestämma | infinitiv aktiv |
att tidsbestämmas | infinitiv passiv |
har/hade tidsbestämt | supinum aktiv |
har/hade tidsbestämts | supinum passiv |
Presens particip | |
tidsbestämmande | |
Perfekt particip | |
en tidsbestämd + substantiv | |
ett tidsbestämt + substantiv | |
den/det/de tidsbestämda + substantiv |