publicerad: 2015
bo
1bo
substantiv
~et ~n 1 fågelbo el. insektsbo2 en persons el. en familjs egendom: hon förde med sig en förmögenhet i boet
| Singular | |
|---|---|
| ett bo | obestämd form |
| ett bos | obestämd form genitiv |
| boet | bestämd form |
| boets | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| bon | obestämd form |
| bons | obestämd form genitiv |
| bona | bestämd form |
| bonas | bestämd form genitiv |
2bo
verb
bodde, bott, pres. bor – De flesta sammansättn. med bo- hör till 2bo.
| Finita former | |
|---|---|
| bor | presens aktiv |
| bos | presens passiv |
| bodde | preteritum aktiv |
| boddes | preteritum passiv |
| bo | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att bo | infinitiv aktiv |
| att bos | infinitiv passiv |
| har/hade bott | supinum aktiv |
| har/hade botts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| boende | |
bo samman
• bo samman el. sammanbo (med ngn)


