publicerad: 2015
bränna
bränna
verb
brände, bränt, bränd n. bränt, pres. bränner 1 förinta med eld: bränna sopor2 framställa genom behandling i stark värme: bränna tegel; bränna sprit3 skada genom att utsätta för stark värme
| Finita former | |
|---|---|
| bränner | presens aktiv |
| bränns (brännes) | presens passiv |
| brände | preteritum aktiv |
| brändes | preteritum passiv |
| bränn | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att bränna | infinitiv aktiv |
| att brännas | infinitiv passiv |
| har/hade bränt | supinum aktiv |
| har/hade bränts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| brännande | |
| Perfekt particip | |
| en bränd + substantiv | |
| ett bränt + substantiv | |
| den/det/de brända + substantiv | |
| den brände + maskulint substantiv | |
bränna sig
• bli skadad el. känna smärta av hettaOrdform(er) bränna sig


