publicerad: 2015
kommunikation
kom·mun·ik·at·ion
substantiv
~en ~er 1 förbindelse; samfärdsel2 samtal; överföring av information
Singular | |
---|---|
en kommunikation | obestämd form |
en kommunikations | obestämd form genitiv |
kommunikationen | bestämd form |
kommunikationens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kommunikationer | obestämd form |
kommunikationers | obestämd form genitiv |
kommunikationerna | bestämd form |
kommunikationernas | bestämd form genitiv |