publicerad: 2015
potens
pot·ens
[‑en´s]
substantiv
~en ~er 1 manlig förmåga till samlag2 övernaturlig makt, naturkraft3 matematiskt uttryck som består av ett antal faktorer av ett visst tal: tredje potensen av 2 är 8; i högsta potens i högsta grad
Singular | |
---|---|
en potens | obestämd form |
en potens | obestämd form genitiv |
potensen | bestämd form |
potensens | bestämd form genitiv |
Plural | |
potenser | obestämd form |
potensers | obestämd form genitiv |
potenserna | bestämd form |
potensernas | bestämd form genitiv |