SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
skinka
skinka substantiv ~n skinkor en stycknings­del av grisen⟨vard.⟩ del av människans bak­del: ​han satte sig på skinkan​ – Alla sammansättn. med skink- hör till skinka 1.
Singular
en skinkaobestämd form
en skinkasobestämd form genitiv
skinkanbestämd form
skinkansbestämd form genitiv
Plural
skinkorobestämd form
skinkorsobestämd form genitiv
skinkornabestämd form
skinkornasbestämd form genitiv