publicerad: 2015
tendens
tend·ens
[‑en´s]
substantiv
~en ~er 1 utvecklingsriktning; benägenhet; ansats2 strävan i viss riktning; tydlig avsikt – Alla sammansättn. med tendens- hör till tendens 2.
Singular | |
---|---|
en tendens | obestämd form |
en tendens | obestämd form genitiv |
tendensen | bestämd form |
tendensens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tendenser | obestämd form |
tendensers | obestämd form genitiv |
tendenserna | bestämd form |
tendensernas | bestämd form genitiv |