publicerad: 2015
aga
1aga
substantiv
~n • kroppslig bestraffning av barn; förbjudet i Sverige
Singular | |
---|---|
en aga | obestämd form |
en agas | obestämd form genitiv |
agan | bestämd form |
agans | bestämd form genitiv |
2aga
substantiv
~n agor • i äldre tid: en turkisk ämbetsman
Singular | |
---|---|
en aga | obestämd form |
en agas | obestämd form genitiv |
agan | bestämd form |
agans | bestämd form genitiv |
Plural | |
agor | obestämd form |
agors | obestämd form genitiv |
agorna | bestämd form |
agornas | bestämd form genitiv |
3aga
verb
~de ~t • ge aga, slå
Finita former | |
---|---|
agar | presens aktiv |
agas | presens passiv |
agade | preteritum aktiv |
agades | preteritum passiv |
aga | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att aga | infinitiv aktiv |
att agas | infinitiv passiv |
har/hade agat | supinum aktiv |
har/hade agats | supinum passiv |
Presens particip | |
agande | |
Perfekt particip | |
en agad + substantiv | |
ett agat + substantiv | |
den/det/de agade + substantiv |