publicerad: 2015
armbåga
arm|båga
verb
~de ~t • tills. med sig:
| Finita former | |
|---|---|
| armbågar | presens aktiv |
| armbågas | presens passiv |
| armbågade | preteritum aktiv |
| armbågades | preteritum passiv |
| armbåga | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att armbåga | infinitiv aktiv |
| att armbågas | infinitiv passiv |
| har/hade armbågat | supinum aktiv |
| har/hade armbågats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| armbågande | |
armbåga sig
• ta sig fram i trängsel med hjälp av armbågarna: armbåga sig framOrdform(er) armbåga sig


