publicerad: 2015
benchmarking
bench|mark·ing
[ben´tçmakiŋ långt a]
substantiv
~en • värdering av en produkt el. en tjänst i förhållande till andra av samma slag med hjälp av mätningar och jämförelser – Använd hellre riktmärkning el. prestandajämförelse.
| Singular | |
|---|---|
| en benchmarking | obestämd form |
| en benchmarkings | obestämd form genitiv |
| benchmarkingen | bestämd form |
| benchmarkingens | bestämd form genitiv |


