publicerad: 2015
fetma
1fetma
[fet`ma]
substantiv
~n • fyllighet
Singular | |
---|---|
en fetma | obestämd form |
en fetmas | obestämd form genitiv |
fetman | bestämd form |
fetmans | bestämd form genitiv |
2fetma
[fet`ma]
verb
~de ~t • bli fylligare
Finita former | |
---|---|
fetmar | presens aktiv |
fetmade | preteritum aktiv |
fetma | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att fetma | infinitiv aktiv |
har/hade fetmat | supinum aktiv |
Presens particip | |
fetmande |