publicerad: 2015
fullgöra
full|göra
verb
‑gjorde, ‑gjort, ‑gjord n. ‑gjort, pres. ‑gör • utföra; uppfylla: fullgöra en uppgift
Finita former | |
---|---|
fullgör | presens aktiv |
fullgörs (fullgöres) | presens passiv |
fullgjorde | preteritum aktiv |
fullgjordes | preteritum passiv |
fullgör | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att fullgöra | infinitiv aktiv |
att fullgöras | infinitiv passiv |
har/hade fullgjort | supinum aktiv |
har/hade fullgjorts | supinum passiv |
Presens particip | |
fullgörande | |
Perfekt particip | |
en fullgjord + substantiv | |
ett fullgjort + substantiv | |
den/det/de fullgjorda + substantiv |