publicerad: 2015
förbise
för·bi|se
[fö`r‑]
verb
‑såg, ‑sett, ‑sedd n. ‑sett, pres. ‑ser • inte lägga märke till, missa
| Finita former | |
|---|---|
| förbiser | presens aktiv |
| förbises | presens passiv |
| förbisåg | preteritum aktiv |
| förbisågs | preteritum passiv |
| förbise | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att förbise | infinitiv aktiv |
| att förbises | infinitiv passiv |
| har/hade förbisett | supinum aktiv |
| har/hade förbisetts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| förbiseende | |
| Perfekt particip | |
| en förbisedd + substantiv | |
| ett förbisett + substantiv | |
| den/det/de förbisedda + substantiv | |
| den förbisedde + maskulint substantiv | |


