publicerad: 2015
fördöma
för·döma
verb
fördömde fördömt • skarpt ogilla, förkasta
| Finita former | |
|---|---|
| fördömer | presens aktiv |
| fördöms (fördömes) | presens passiv |
| fördömde | preteritum aktiv |
| fördömdes | preteritum passiv |
| fördöm | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att fördöma | infinitiv aktiv |
| att fördömas | infinitiv passiv |
| har/hade fördömt | supinum aktiv |
| har/hade fördömts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| fördömande | |
| Perfekt particip | |
| en fördömd + substantiv | |
| ett fördömt + substantiv | |
| den/det/de fördömda + substantiv | |
| den fördömde + maskulint substantiv | |


