publicerad: 2015
galler
1galler
[gal´er]
substantiv
gallret; pl. ~, best. pl. gallren • en sorts stabilt stängsel – Alla sammansättn. med galler- hör till 1galler.
Singular | |
---|---|
ett galler | obestämd form |
ett gallers | obestämd form genitiv |
gallret | bestämd form |
gallrets | bestämd form genitiv |
Plural | |
galler | obestämd form |
gallers | obestämd form genitiv |
gallren | bestämd form |
gallrens | bestämd form genitiv |
2gall·er
[gal´er]
substantiv i plural
• ett folk i det forntida Gallien: Caesar underkuvade gallerna
Plural | |
---|---|
galler | obestämd form |
gallers | obestämd form genitiv |
gallerna | bestämd form |
gallernas | bestämd form genitiv |