publicerad: 2015
gegga
1gegga
[geg`a]
substantiv
~n • ⟨vard.⟩ kladdig massa, sörja
Singular | |
---|---|
en gegga | obestämd form |
en geggas | obestämd form genitiv |
geggan | bestämd form |
geggans | bestämd form genitiv |
2gegga
[geg`a]
verb
~de ~t • ⟨vard.⟩ kladda, smeta
Finita former | |
---|---|
geggar | presens aktiv |
geggas | presens passiv |
geggade | preteritum aktiv |
geggades | preteritum passiv |
gegga | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att gegga | infinitiv aktiv |
att geggas | infinitiv passiv |
har/hade geggat | supinum aktiv |
har/hade geggats | supinum passiv |
Presens particip | |
geggande |