publicerad: 2015
id
1id
substantiv
~en ~ar • en fisk
Singular | |
---|---|
en id | obestämd form |
en ids | obestämd form genitiv |
iden | bestämd form |
idens | bestämd form genitiv |
Plural | |
idar | obestämd form |
idars | obestämd form genitiv |
idarna | bestämd form |
idarnas | bestämd form genitiv |
2id
substantiv
~en • virke av idegran
Singular | |
---|---|
en id | obestämd form |
en ids | obestämd form genitiv |
iden | bestämd form |
idens | bestämd form genitiv |
4id
id:t el. id:n; pl. id:n hellre än ID
[i`de långt e]
ID:t el. ID:n; pl. ID:n • identitetshandling
Singular | |
---|---|
ett id (ett ID) | obestämd form |
ett id:s (ett ID:s) | obestämd form genitiv |
id:t (id:n, ID:t, ID:n) | bestämd form |
id:ts (id:ns, ID:ts, ID:ns) | bestämd form genitiv |
Plural | |
id:n (ID:n) | obestämd form |
id:ns (ID:ns) | obestämd form genitiv |
id:na (ID:na) | bestämd form |
id:nas (ID:nas) | bestämd form genitiv |