publicerad: 2015
knopp
knopp
[knåp´]
substantiv
~en ~ar 1 outvecklat skott på träd2 ⟨vard.⟩ huvud; klar i knoppen vid fullt medvetande; med god tankeförmåga – Alla sammansättn. med knopp- hör till knopp 1.
Singular | |
---|---|
en knopp | obestämd form |
en knopps | obestämd form genitiv |
knoppen | bestämd form |
knoppens | bestämd form genitiv |
Plural | |
knoppar | obestämd form |
knoppars | obestämd form genitiv |
knopparna | bestämd form |
knopparnas | bestämd form genitiv |