publicerad: 2015
konfundera
kon·fund·era
verb
~de ~t • förbrylla, göra förvirrad
Finita former | |
---|---|
konfunderar | presens aktiv |
konfunderas | presens passiv |
konfunderade | preteritum aktiv |
konfunderades | preteritum passiv |
konfundera | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att konfundera | infinitiv aktiv |
att konfunderas | infinitiv passiv |
har/hade konfunderat | supinum aktiv |
har/hade konfunderats | supinum passiv |
Presens particip | |
konfunderande | |
Perfekt particip | |
en konfunderad + substantiv | |
ett konfunderat + substantiv | |
den/det/de konfunderade + substantiv |