publicerad: 2015
nedfall
ned|fall
el. ner|fall
substantiv
~et; pl. ~ • radioaktivt nedfall
Singular | |
---|---|
ett nedfall (ett nerfall) | obestämd form |
ett nedfalls (ett nerfalls) | obestämd form genitiv |
nedfallet (nerfallet) | bestämd form |
nedfallets (nerfallets) | bestämd form genitiv |
Plural | |
nedfall (nerfall) | obestämd form |
nedfalls (nerfalls) | obestämd form genitiv |
nedfallen (nerfallen) | bestämd form |
nedfallens (nerfallens) | bestämd form genitiv |