publicerad: 2015
nytta
1nytta
substantiv
~n nyttor • gagn, fördel – I sammansättn. nytto-.
Singular | |
---|---|
en nytta | obestämd form |
en nyttas | obestämd form genitiv |
nyttan | bestämd form |
nyttans | bestämd form genitiv |
Plural | |
nyttor | obestämd form |
nyttors | obestämd form genitiv |
nyttorna | bestämd form |
nyttornas | bestämd form genitiv |
2nytta
verb
~de ~t • gagna, löna sig, tjäna till
Finita former | |
---|---|
nyttar | presens aktiv |
nyttade | preteritum aktiv |
nytta | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att nytta | infinitiv aktiv |
har/hade nyttat | supinum aktiv |
Presens particip | |
nyttande |