publicerad: 2015
ordna
ordna
[å`rdna]
verb
~de ~t • skapa ordning i
Finita former | |
---|---|
ordnar | presens aktiv |
ordnas | presens passiv |
ordnade | preteritum aktiv |
ordnades | preteritum passiv |
ordna | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att ordna | infinitiv aktiv |
att ordnas | infinitiv passiv |
har/hade ordnat | supinum aktiv |
har/hade ordnats | supinum passiv |
Presens particip | |
ordnande | |
Perfekt particip | |
en ordnad + substantiv | |
ett ordnat + substantiv | |
den/det/de ordnade + substantiv |
ordna in
• ordna in el. inordna ngt (i ett visst sammanhang)
Infinita formeratt ordna ininfinitiv aktivPresens participinordnandePerfekt participen inordnad + substantivett inordnat + substantivden/det/de inordnade + substantiv
ordna om
• ordna om el. omordna ngt
Infinita formeratt ordna ominfinitiv aktivPresens participomordnandePerfekt participen omordnad + substantivett omordnat + substantivden/det/de omordnade + substantiv
ordna sig
• det ordnar sig det reder upp sig, problemet löses
Ordform(er)ordna sig