publicerad: 2015
sammanlägga
samm·an|lägga
verb
‑lade, ‑lagt, ‑lagd n. ‑lagt, pres. ‑lägger • sammanlägga el. vanl. lägga samman ngt med ngt
| Finita former | |
|---|---|
| sammanlägger | presens aktiv |
| sammanläggs (sammanlägges) | presens passiv |
| sammanlade | preteritum aktiv |
| sammanlades | preteritum passiv |
| sammanlägg | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att sammanlägga | infinitiv aktiv |
| att sammanläggas | infinitiv passiv |
| har/hade sammanlagt | supinum aktiv |
| har/hade sammanlagts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| sammanläggande | |
| Perfekt particip | |
| en sammanlagd + substantiv | |
| ett sammanlagt + substantiv | |
| den/det/de sammanlagda + substantiv | |
| den sammanlagde + maskulint substantiv | |


