publicerad: 2015
sko
1sko
substantiv
~n ~r
Singular | |
---|---|
en sko | obestämd form |
en skos | obestämd form genitiv |
skon | bestämd form |
skons | bestämd form genitiv |
Plural | |
skor | obestämd form |
skors | obestämd form genitiv |
skorna | bestämd form |
skornas | bestämd form genitiv |
2sko
verb
skodde, skott, skodd n. skott, pres. skor • sko en häst
Finita former | |
---|---|
skor | presens aktiv |
skos | presens passiv |
skodde | preteritum aktiv |
skoddes | preteritum passiv |
sko | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att sko | infinitiv aktiv |
att skos | infinitiv passiv |
har/hade skott | supinum aktiv |
har/hade skotts | supinum passiv |
Presens particip | |
skoende | |
Perfekt particip | |
en skodd + substantiv | |
ett skott + substantiv | |
den/det/de skodda + substantiv |
sko sig
• skaffa sig orättmätig vinst el. fördelOrdform(er) sko sig