publicerad: 2015
snika
snika
verb
snek el. snikte, snikit el. snikt, pres. sniker • ⟨prov.⟩ smyga; passera på litet avstånd
Finita former | |
---|---|
sniker | presens aktiv |
snek (snikte) | preteritum aktiv |
snik | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att snika | infinitiv aktiv |
har/hade snikit (snikt) | supinum aktiv |
Presens particip | |
snikande |
snika till sig
• skaffa sig på girigt sättInfinita former att snika till sig infinitiv aktiv