publicerad: 2015
trä
1trä
substantiv
~et el. ~t; pl. ~n • föremål av virke från träd
Singular | |
---|---|
ett trä | obestämd form |
ett träs | obestämd form genitiv |
träet (trät) | bestämd form |
träets (träts) | bestämd form genitiv |
Plural | |
trän | obestämd form |
träns | obestämd form genitiv |
träna | bestämd form |
tränas | bestämd form genitiv |
2trä
verb
trär, trädde, trätt, trädd n. trätt • dra, föra: trä tråd på en nål
Finita former | |
---|---|
trär | presens aktiv |
träs | presens passiv |
trädde | preteritum aktiv |
träddes | preteritum passiv |
trä | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att trä | infinitiv aktiv |
att träs | infinitiv passiv |
har/hade trätt | supinum aktiv |
har/hade trätts | supinum passiv |
Presens particip | |
träende | |
Perfekt particip | |
en trädd + substantiv | |
ett trätt + substantiv | |
den/det/de trädda + substantiv |