SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

vilja

1vilja substantiv ~n viljor • stridiga viljor; ​få sin vilja fram få som man vill​ – Alla sammansättn. med vilje- hör till 1vilja.

Singular
en vilja	obestämd form
en viljas	obestämd form genitiv
viljan	bestämd form
viljans	bestämd form genitiv
Plural
viljor	obestämd form
viljors	obestämd form genitiv
viljorna	bestämd form
viljornas	bestämd form genitiv

2vilja verb ville, velat, pres. vill • han ville inte betala men var tvungen

Finita former
vill	presens aktiv
ville	preteritum aktiv
Infinita former
att vilja	infinitiv aktiv
har/hade velat	supinum aktiv
Presens particip
viljande

vilja sig • det ville sig inte det gick inte så bra; ​om det vill sig väl om det går bra

Ordform(er)vilja sig

vilja till • det vill till (om han ska klara det) det krävs tur och skicklighet

Infinita formeratt vilja tillinfinitiv aktiv

vilja åt 1 vilja förmedla ett in­tryck av2 vilja komma i kontakt med ngn, ofta för att straffa veder­börande

Infinita formeratt vilja åtinfinitiv aktiv

SAOL

Alfabetisk lista

  vildväxande adj.
  vildåsna subst.
  vildögd adj.
  vilfåtölj subst.
1vilja subst.
2vilja verb
  vilje subst.
  viljeakt subst.
  viljeansträngning subst.
  viljefast adj.
  viljefasthet subst.

  Till   alla ordböcker