publicerad: 2015
älva
älva
substantiv
~n älvor • i äldre folktro: ett kvinnligt naturväsen – I sammansättn. älva-, älv-.
Singular | |
---|---|
en älva | obestämd form |
en älvas | obestämd form genitiv |
älvan | bestämd form |
älvans | bestämd form genitiv |
Plural | |
älvor | obestämd form |
älvors | obestämd form genitiv |
älvorna | bestämd form |
älvornas | bestämd form genitiv |