publicerad: 2015
återhämta
åter|hämta
verb
~de ~t • bringa tillbaka: återhämta krafterna
| Finita former | |
|---|---|
| återhämtar | presens aktiv |
| återhämtas | presens passiv |
| återhämtade | preteritum aktiv |
| återhämtades | preteritum passiv |
| återhämta | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att återhämta | infinitiv aktiv |
| att återhämtas | infinitiv passiv |
| har/hade återhämtat | supinum aktiv |
| har/hade återhämtats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| återhämtande | |
| Perfekt particip | |
| en återhämtad + substantiv | |
| ett återhämtat + substantiv | |
| den/det/de återhämtade + substantiv | |
återhämta sig
• få tillbaka krafterna; sansa sig: återhämta sig efter chockenOrdform(er) återhämta sig


