publicerad: 2015
överanstränga
över|an·stränga
verb
‑ansträngde ‑ansträngt • anstränga alltför hårt
| Finita former | |
|---|---|
| överanstränger | presens aktiv |
| överansträngs (överanstränges) | presens passiv |
| överansträngde | preteritum aktiv |
| överansträngdes | preteritum passiv |
| överansträng | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att överanstränga | infinitiv aktiv |
| att överansträngas | infinitiv passiv |
| har/hade överansträngt | supinum aktiv |
| har/hade överansträngts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| överansträngande | |
| Perfekt particip | |
| en överansträngd + substantiv | |
| ett överansträngt + substantiv | |
| den/det/de överansträngda + substantiv | |
| den överansträngde + maskulint substantiv | |
överanstränga sig
• ta ut sig helt så att skada uppstårOrdform(er) överanstränga sig


