publicerad: 2015
övertimme
över|timme
el. över|timma
substantiv
~n ‑timmar 1över 2 timme
Singular | |
---|---|
en övertimme (en övertimma) | obestämd form |
en övertimmes (en övertimmas) | obestämd form genitiv |
övertimmen (övertimman) | bestämd form |
övertimmens (övertimmans) | bestämd form genitiv |
Plural | |
övertimmar | obestämd form |
övertimmars | obestämd form genitiv |
övertimmarna | bestämd form |
övertimmarnas | bestämd form genitiv |