publicerad: 2015
assiett
assi·ett
[a∫et´]
substantiv
~en ~er • mindre tallrik
Singular | |
---|---|
en assiett | obestämd form |
en assietts | obestämd form genitiv |
assietten | bestämd form |
assiettens | bestämd form genitiv |
Plural | |
assietter | obestämd form |
assietters | obestämd form genitiv |
assietterna | bestämd form |
assietternas | bestämd form genitiv |