publicerad: 2015
abakus
abak·us
[ab´ak‑ el. ab`ak‑]
substantiv
~en ~er • kulram t.ex. i Kina och Japan
Singular | |
---|---|
en abakus | obestämd form |
en abakus | obestämd form genitiv |
abakusen | bestämd form |
abakusens | bestämd form genitiv |
Plural | |
abakuser | obestämd form |
abakusers | obestämd form genitiv |
abakuserna | bestämd form |
abakusernas | bestämd form genitiv |