publicerad: 2015
allmäntillstånd
all·män|till·stånd
substantiv
~et; pl. ~ allmän tillstånd 1
Singular | |
---|---|
ett allmäntillstånd | obestämd form |
ett allmäntillstånds | obestämd form genitiv |
allmäntillståndet | bestämd form |
allmäntillståndets | bestämd form genitiv |
Plural | |
allmäntillstånd | obestämd form |
allmäntillstånds | obestämd form genitiv |
allmäntillstånden | bestämd form |
allmäntillståndens | bestämd form genitiv |