SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
anatema
ana·­tema [‑te`ma el. ‑te´ma] substantiv ~t ~n bann­lysning, förkastelse­dom
Singular
ett anatemaobestämd form
ett anatemasobestämd form genitiv
anatematbestämd form
anatematsbestämd form genitiv
Plural
anatemanobestämd form
anatemansobestämd form genitiv
anatemanabestämd form
anatemanasbestämd form genitiv