publicerad: 2015
ansvarsfördelning
an·svars|för·del·ning
substantiv
~en ~ar • till ansvar 1,2 fördelning 1
| Singular | |
|---|---|
| en ansvarsfördelning | obestämd form |
| en ansvarsfördelnings | obestämd form genitiv |
| ansvarsfördelningen | bestämd form |
| ansvarsfördelningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| ansvarsfördelningar | obestämd form |
| ansvarsfördelningars | obestämd form genitiv |
| ansvarsfördelningarna | bestämd form |
| ansvarsfördelningarnas | bestämd form genitiv |


