publicerad: 2015
armatur
arm·at·ur
[‑u´r]
substantiv
~en ~er • infattning, utrustning t.ex. för elektrisk belysning el. teknisk anläggning
Singular | |
---|---|
en armatur | obestämd form |
en armaturs | obestämd form genitiv |
armaturen | bestämd form |
armaturens | bestämd form genitiv |
Plural | |
armaturer | obestämd form |
armaturers | obestämd form genitiv |
armaturerna | bestämd form |
armaturernas | bestämd form genitiv |